fredag 5 augusti 2011

Seek and u will find

Efter 7 långa år så jag har äntligen fått hjälp... Jag har tagit mig själv i kragen med. Sjukt hur dom på vårdcentralen kunde hjälpa en så mycket snabbare och bättre än dom på psykiatrin. Men fick något lugnande medel. Jag undrar om det kommer hjälpa... Min ångest är ganska så stark. Det sa tillochmed läkaren själv... Hon sa något läkemedel först sedan ändrade hon sig... "Hm... Nej, tror du behöver något lite starkare..."

Känns som jag skulle behöva bedövningsmedel för hästar. Den här smärtan går inte att beskriva hur otroligt ont den gör. Och att ett litet piller ska kunna hjälpa mot det känns, inte så speciellt trovärdigt. Jag känner på att min ångest kommer vinna över pillret. Känner på att jag behöver åka in till akut psykiatrin... "She´s finally losing it !" Såg nu att man ska ta 1-3 tabletter om dagen. Nu undrar jag... Hur lång tid i mellan ska man ta dom ? Alla 3 på en och samma gång eller en timme i mellan ? Och hur lång tid tar det innan den/dom börjar påverka ? Bra med sån information men så klart står det ingenting om sånt.

Jag orkar inte gå omkring med den här ångesten längre. Jag mår verkligen skit dåligt. Och går runt och tänker på att skada mig själv. Det kommer alltid om nätterna.... Under dagtid tänker jag mest på varför jag lever för. Men det är inte förens under natten som den största ångesten kommer och jag tänker på att göra något dumt...

(Ingen får veta... Det kommer gå snabbt... Om en kort stund är allt över.
Du slipper ha ont. Du slipper alla hemska tankar.
Du slipper leva...)

Det är det här att man försöker. Hela tiden försöker. Men inget man gör räcker någonsin till. Allt man gör blir bara fel. Ingen självkänsla har man kvar. Jag orkar inte. All min livsglädje är borta. Man går bara runt och finns nu. Inget mer. Inget syfte. Bara en daywalker. And a nightdreamer..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar