torsdag 8 november 2012

Panta mera

Jag har märkt att min bror uppdaterar väldigt mycket på facebook om SD och människornas rättigheter. Han tar stort sätt över min wall. Men vissa anspråk som han gör är intressanta. Skillnaden mellan han och mig är han håller alltid sitt lugn. Jag, däremot blir vansinnig (ibland *glimt i ögat*) om folk inte håller med. Jag vill att folk ska förstå vad jag menar. Och så klart hålla med, men! Det är som att säga - men vadå? Lite rasism har aldrig skadats. Eller - homosexuella får inte gifta sig för att dom är inte som oss. Det ingår inte i guds lag.

Jag kanske är en hycklare. Men samtidigt som jag vill att alla människor i hela världen ska ha samma rättigheter så känner jag också äsch... Tänk om det inte fanns några människor alls. Vad skönt det skulle vara. För vi är så dumma. Vi är så idiotiska. Jag orkar inte ens börja på den där tråden. För då lär jag aldrig sluta.

Och gissa vad jag vill utbilda mig till? Socionom. "En socionom har kunskap om hur sociala problem uppkommer och om hur de kan förändras. De har kunskap om samhällets resurser och lagar i socialtjänstens närhet samt om hur sociala insatser dokumenteras, utvärderas och följs upp. En viktig del i en socionoms arbetsroll är att förstå det sociala samspelets betydelse för människors utveckling för att kunna bidra till att hjälpa människor att förändra sin tillvaro och utöka sitt handlingsutrymme och egenförsörjning."

Men en sak jag vill ta upp är det är med människornas rättigheter. Någonstans tror jag det börjar med den här onda cirkeln som är: missförstånd, missförståelse, brist på repsekt, okunnighet, rädsla. Jag vet att vi alla inte kan komma överens. Eller att vi inte kan tycka om alla. Men vad händer med ordet "respekt"...? Ändå, att kunna visa repsekt för andra. Bete sig som vuxna människor. Vad nu det betyder. För det börjar ju oftast med vuxna människor som grälar om idiotiska saker som vi sedan lär ut till våra barn...

Handlar väl om lite humanity. Att visa respekt. Omtanke. Kärlek. Hur dumt och blä det än låter. Men vinkar du till en person så är det 99,9% säkerhet att den personen antingen vinkar tillbaka eller får ett leende på läpparna. Vad ger det till den personen? Glädje kanske. Vad ger det till dig? Lycka för att du har gett någon glädje. Något så litet kan betyda så mycket.

Du vet själv när du är på dåligt humör. Men när något litet men betydelsefullt kommer fram kan det genast vända dig runt och dagen svävar fram som en stig full med rosor. Kanske inte riktigt but you know what I mean. ^^

Det är väl ändå så man behandlar andra... Om hat och ondska kan sprida sig så lätt så kan väl godhet och glädje också göra det?

Hm... Jag vet inte. Men jag tänker inte ge upp på att försöka förändra en liten del av världen till det bättre. Hur mycket jag än må tröttna på människor så tror jag ändå på att vi kan förändras.

Nu ska jag titta på F-word. :) För jag älskar matlagnings program. I fucking lov it! <3
/ Kärlek och repsekt

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar