Ok... This is how it is.
Fy fan som jag grät när Aerith dog.
Kom ihåg hur jag sprang omkring med Cloud,
allt för att slippa gå till attack mot Aerith.
Men det kvittade vad jag än gjorde.
Jag kunde inte fly. Jag kunde inte
ta död på (stupid) Cloud.
Jag bara lät det hända
efter två långa
timmar
Gick jag till attack !
in for the kill liksom...
Detta skulle bli ett allvarligt inlägg btw.
Trodde inte jag skulle gråta så mycket
som jag gjorde...
Men snoret hängde ner från min näsa och
tårarna brann längs min kind...
Ingen fin bild.
Inte nog med det så var man tvungen
att kämpa mot en bit Jenova.
Helt frustrerad och ledsen
var man fucking tvungen att
försöka koncentrera sig på en
fight.
Sorgen gick över till ilska och
jag köttade, köttade
Jenova.
Eat my sh*t !
Ups...
Nej, men den här låten
är väldigt fin.
Hon var en bit retarded som man
märkte i Crisis Core. Väldigt airheaded.
Ska fortsätta lyssna på låten nu.
Och för dom som inte har sett själva scenen där
Aerith dör (hur man nu kan ha missat den)
och Cloud begraver henne i the
forgotten city, kommer här ett klipp just for you !
Final Fantasy 7 är så epic alltså
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar